onsdag 16 augusti 2017

Cykelservice

Igår var det dags för cyklarnas motsvarighet till en helkroppsmassage.

Vi hade dagen till ära bjudit in en lokal cykelbutik som erbjuder fältservice med allt från att byta innerslang till att smörja in knakande lager. Därtill kunde man till självkostnadspris få köpa reservdelar om detta skulle behövas och man ville. Det var många illa åtgångna cyklar som rullade upp till stadshusgaraget den här morgonen. Om cykelmekanikerna varit veterinärer så var hojarna nyligen konfiskerade byrackor i behov av första hjälpen. Sådana trebenta och utmärglade djur kan inte alltid räddas. Till exempel fick min chef Catarinas bakhjul sista smörjelsen och får nu ersättas av en ny modell. Hjulet kämpade tappert i 17 år men nu med ett stort hål hela vägen runt, i sidan där det en gång suttit en bromsyta, fanns det inte mer att göra. En spruta i baken och så bär det iväg som Wilmer X sjöng en gång.

Alla cyklar var inte lika vanskötta. Några ville bara höja sadeln eller få till en perfekt växling eller kanske få lite bromsverkan när man ändå klämmer åt bromshandtaget. Som några som läser vet finns det en sällsam tillfredsställelse i tysta och snabba växlar. Nu efter dagens event kanske några till får den uppenbarelsen?

Intresset visade sig vara enormt och Jesper, ansvarig för eventet, meddelade att de nog tagit emot fler cyklar än de trots allt kan hinna med under en dag. Det löste sig till slut genom att de kallade in en mekaniker till, tack för hjälpen Jesper och ni andra!

På eftermiddagen hade vi sedan ordnat en kurs i enklare cykelservice för de som ville ha kunskap om sin egen cykel och hur man själv tar sig an de vanligaste åkommorna. Här diskuterade vi glappande styrlager, byta av bromsklossar, laga punktering, justering av bromsar och av växlar med mera. Som bonus skickade jag ut lite youtube-länkar om ovanstående som repetition.

Många positiva kommentarer och ryggdunkningar senare kan jag konstatera att det blev en succé och vi kan bara varmt rekommendera det här upplägget för andra som läser den här bloggen till era arbetsplatser. Är det någon som vill veta mer om det här eventet eller söker kontaktuppgifter -hör då av er till Robert Karlsson.

onsdag 9 augusti 2017

The rumble of the jungle

Likt George Foreman när han mötte Muhammed Ali i Kinshasa 1974 är vår planet nere för räkning. För att fortsätta med sportanalogier kan jag konstatera att vi på bloggen för andra året i rad är tvåa på bollen. Det är väl aldrig positivt att vara sent ute men det känns lite extra tråkigt när det gäller dagens ämne. Årets overshoot day har tyvärr redan infallit. Det är den dagen då vi börjar leva på lånade tillgångar från framtiden. Förra året var det den 8 augusti men i år redan den 2 augusti. Första gången som Global Footprint Network räknade ut World overshoot day (1987) inföll dagen den 19 december, sedan dess har det alltså gott snabbare och snabbare åt fel håll. Domaren räknar upp mot 10 och vår planet står groggy i hörnet och försöker komma tillbaka in i matchen...

Jag trodde att jag var miljövänlig numera när jag cyklar och äter mindre kött och allt vad det är. Jag var kaxig och gjorde ett test här. I samma ögonblick som jag var klar med testet fick jag en livskris (en till...). Jag trodde jag var bra men jag var kass, jag har blivit lurad (av mig själv). Jag kände mig uppgiven här i min kontorsstol men sen började jag tala med min kloka kollega Silvia. Hon gav mig då lite perspektiv när jag som mest behövde det.

Så, vad tjänar det till att anstränga sig kanske även ni undrar?

Såhär va? Vi, jag och ni som läser, har ju haft en fantastisk tur egentligen. Vi är födda eller i alla fall lever i en del av världen där vi får med oss en lång rad förmåner. Här har det inte varit krig på evigheter, här finns arbetsmiljöregler och en välfärd, både offentlig och personlig, som få procent av jordens befolkning kan matcha. Vi har möjligheten att resa, möjligheten att välja, om det så rör sig om vilken lunch du är sugen på eller vilken telefon som du vill slösurfa på. I ett större perspektiv har vi det alla fantastiskt!

Men vi ska inte missbruka den här förmånen. Lite som Bamse, som eftersom han är stark också måste vara snäll, så ska vi vara en god förebild för omvärlden men inte minst för oss själva och dem runt omkring oss.

Med de här tankarna har jag ändå fått ny luft under vingarna. Jag ska härmed bli ännu bättre på att släcka lampor, äta mindre kött, köpa lokalt producerad mat, försöka minska min förbrukning av plast och förpackningar, samåka, cykla och verkligen tänka efter innan jag bokar en flygresa nästa gång. Jag är kanske inte redo att komma ner till ett fotavtryck som motsvarar ett jordklot redan idag men se upp i backen för jag är mer än redo att minska mitt avtryck! Alla som läser den här bloggen. Testa fotavtryckskalkylatorn ovan om ni vill men kan ni inte lova mig att bli lite bättre varje dag ni också?

Gonggongen ljuder och jorden överlever för att (till skillnad från Foreman i Kinshasa) gå åtminstone en rond till...


Tyvärr är det bara en planet vi har till förfogande i verkligheten.

onsdag 5 juli 2017

Kottlasjön och en kommunekolog på djupt vatten

I dag är vi tillbaka med ett nytt inlägg. Vad ska det handla om i dag då? Jo jag samtalade lite grann med min kollega och kommunekolog, Jerker, om vad som är på gång inom hans område. Saken med Jerker är att han sitter på så mycket information på sitt rum att han knappt får plats själv. Till besvär, inte minst, för honom själv när vi nu i dagarna ska omlokalisera oss inom stadshuset.

Många akter bli´re

För de som inte vet vad den kommunekolog är, kan du berätta lite om vilka arbetsuppgifter du ställs inför om dagarna.
- Som kommunekolog jobbar man med naturvård, men det kan handla om ganska olika arbetsuppgifter beroende på var i kommunen man sitter. I en annan kommun var jag anställd på en teknisk förvaltning. Då jobbade jag mycket med skötsel och information om naturen. Här på Lidingö sitter jag på miljö- och stadsbyggnadskontoret och då jobbar jag mest med planeringsfrågor och med dispenser i strandskyddsområden och naturreservat. Jag ska se till att hänsyn tas till naturvärden när man tar fram nya detaljplaner och program. För att få en översiktlig bild av Lidingös naturvärden och för att kunna jobba mer strategiskt med naturvård tog vi fram en grönplan för ett par år sedan.
Berätta lite om vad som är på gång inom staden.
- Det senaste två åren har jag jobbat mycket med att ta fram en Blåplan, som ska var ett stöd för att stadens arbete med vattenmiljöerna på och runt Lidingö. Blåplanen har varit ute på remiss nu i vår för att få in synpunkter från grannkommuner, länsstyrelse, ideella föreningar och andra. Nu ska vi ta till oss deras synpunkter och göra en del ändringar i planen innan den är klar att antas av politikerna i kommunfullmäktige. För att kunna ta fram en blåplan har vi behövt göra inventeringar och undersökningar och det har gjort att vi fått mer kunskap om våra vattenmiljöer. Det har bland annat blivit tydligt att Kottlasjön inte kommer bli en klarvattensjö igen inom överskådlig tid om vi inte gör nånting.
Men det är alltså lite åtgärder på gång i Kottlasjön nu?
- Ja precis!
Vad är det som gjort att vattnet är så grumligt och ibland helt grönt då?
Det beror på att det finns mycket växtplankton, vilket i sin tur beror på att det finns mycket fosfor i sjön. Fosfor är ett livsviktigt näringsämne som bland annat växtplankton måste ha för att kunna växa och föröka sig. En stor del av den fosfor som finns i sjön är fosfor som läcker ut från sjöns egen botten. Växtplanktonen tar upp fosforn och när de dör så faller de ner till botten och när de döda planktonen bryts ner så släpps fosforn ut i vattnet igen.
Inte an alge men väl en kanalje...Jerker på djupt vatten....närsynt?
och andra dåliga vitsar...
Som ett eget kretslopp alltså?
- Exakt! En del av växtplanktonen äts upp av djurplankton som i sin tur kan ätas upp av större djur och då blir fosforns kretslopp lite längre, men fosforn som finns i Kottlasjön cirkulerar. Det gjorde den inte innan Kottlasjön blev övergödd på 60- och 70-talet av orenade avloppsutsläpp. Då stannade fosforn kvar i sedimentet. Det finns ämnen i sjöbotten bland annat kalcium och aluminium som binder fast fosforn i botten, men i Kottlasjöns botten finns det inte tillräckligt mycket fosforbindande ämnen för att kunna ta hand om all den fosfor som släppts ut i sjön, så överskottet av fosforn cirkulerar runt i sjön och ger upphov till mycket växtplankton och grönt grumligt vatten.
Om vi inte gör någonting så kommer det ta mycket lång tid innan Kottlasjöns vatten kommer att bli klart igen på grund av bristen på fosforbindande ämnen i sjöbottnen.
En grönskimrande Kottlasjö.
Men nu är det alltså åtgärder på gång?
- Precis, det som ska göras i sommar är att tillsätta mer fosforbindande ämnen till Kottlasjöns bottensediment. En pråm kommer åka runt i sjön och tillsätta en aluminiumsaltlösning i det översta lagret av sedimentet på de bottnar som är tre meter djupa och djupare. Aluminumsaltet kommer sedan att binda det överskott som finns av fosfor så att fosforhalterna kommer att bli mer normala i sjön.
All aluminium kan ju inte bli läskburkar så det här kanske inte är en så pantad lösning ändå? Det finns inga risker då?
- Den aluminiumsaltlösning som kommer användas används också för att rena dricksvatten och den är ofarlig för människor och djur i de halter som kommer användas. Så det kommer gå bra att bada som vanligt i Kottlasjön i sommar så länge man inte simmar nära pråmen. De bottnar som behandlas kommer att påverkas tillfälligt av behandlingen, men efter behandlingen kommer vi få en ökad mångfald av både växter och djur i Kottlasjön. I och med att vattnet kommer bli klarare så kommer solljuset nå längre ner i vattnet, vilket gör att vattenväxter kommer att kunna växa på djupare bottnar än idag. Växterna behöver också fosfor så när det blir mer växter så kommer det bli ännu mindre fosfor till växtplanktonen, vilket gör att växterna hjälper till att hålla vattnet klart.
Tack så mycket Jerker för lägesuppdateringen.

För den som vill veta mer om Kottlasjön eller om projektet kan läsa här (om blåplanen) och här om projektet i Kottlasjön.


onsdag 28 juni 2017

Och cykeln går bra?





Var har vi varit? Det var ungefär en månad sedan Miljö på Ö uppdaterades nu. Ska det va så!? Låt oss säga att vi satsar på kvalitet framför kvantitet men jag lovar att ni långt ifrån har hört det sista från bloggen!

Nu är det ju en fantastisk tid att cykla. Solen värmer, vinder svalkar, fåglarna kvittrar och livet känns allmänt gött. Ni som inte har testat att cykla till jobbet har ju världens läge nu!

För många kan det ändå finnas ett litet motstånd att ta hojen. Det tar kanske lite längre tid, man kanske är osäker på vägen och någon kanske är lite rädd för att bli strandad med en punktering.

För att förenkla för medarbetarna i staden eller så att säga sänka insteget på den imaginära damcykeln genomför vi lite cykelfrämjande åtgärder i staden för tillfället.

I augusti kommer vi för första gången att bjuda in en cykelbutik till stadshuset för att få lite hjälp till självhjälp men också få lite hjälp med inställningar på våra pendlarcyklar. Till självkostnadspris kommer det också vara möjligt att få sin cykel reparerad om det skulle behövas.

Med det här tilltaget och den lilla kursen, för att lära sig laga punktering med mera, som vi planerat för hugade deltagare hoppas vi att rädslan för att bli strandad längs med vägen ska försvinna och flera ska känna ett förtroende inför sin nästa pendlingscykelresa.

Faller det här väl ut kommer vi göra det till en återkommande företeelse men jag kan redan nu säga att det här konceptet har varit mycket populärt på andra arbetsplatser där det genomförts.

Om du tror den här idén är något för din arbetsplats så får du gärna höra av dig till mig på robert.j.karlsson@lidingo.se så får du veta mer.

Vi har också en tanke om att ordna en servicedag för våra invånare till hösten men det hänger lite i luften än så länge. Viljan finns men sedan ska det passas in också så den idén får hänga lite i luften och möras till.

Undertecknad tog lite tid för att intervjua stadens kommunekolog och hans arbete och kommande projekt och förhoppningen är att resultatet av denna intervju kommer ut nästa onsdag.

Väl mött gott folk!

onsdag 17 maj 2017

Solceller- allt du behöver veta


Är du teknikintresserad, gillar att hänga med i den nya utvecklingen och gärna vill sköta dig själv? Eller är du ganska lat och ointresserad av teknik, men gillar att göra något bra för miljön? Eller allting på en gång? Vi har lösningen för dig, vem du än är!

SOLCELLER! Solcellerna har funnits länge, men har kommit stort först nu. Priset på solceller rasar (det tackar vi tyskarna och kineserna för, det är de som drivit på utvecklingen och sänkt priserna) och du behöver inte vara jätteteknisk för att ha solceller i dag, det mesta sköts automatiskt, men för den intresserade finns det en uppsjö av statistik och annat som du kan sätta dig in i. Och så är det här med solceller en bra grej för miljön.

Just nu pågår en kampanj på Lidingö och runt om i Sverige som riktar in sig på att få fler villaägare att installera solceller. Uppdraget kommer från Energimyndigheten men utförs av kommunernas energi- och klimatrådgivare. Jag tog tag i Jonathan Alm, en av stadens energi- och klimatrådgivare, för att höra lite mer om vad han har att erbjuda.
-Hej Jonathan!
-Hej!
-Det här med solceller, är det bra?
-Ja! Priset på solceller har sjunkit kraftigt de senaste åren, så nu kan det vara en god investering även i Sverige. Det är enkelt att underhålla och du gör dessutom miljön en tjänst. Och så ökar det antagligen värdet på ditt hus. Så ja, det är bra så länge ditt tak har rätt förutsättningar! Kolla in Lidingös solkarta så får du en hint om hur förutsättningarna är för ditt hus.
-Vad kostar det då?
-Priserna på solcellssystem har som sagt minskat drastiskt under senare år. Kostnaderna för drift och underhåll är normalt mycket små. I Sverige kostar ett komplett solcellssystem idag runt 20 000 kr/kW inklusive installationsarbete, vilket betyder att ett system på 4 kW, vilket är ganska normal villastorlek, kostar runt 80 000 kr. Man brukar säga att investeringen är avbetalad på ungefär 15 år och solcellerna har en beräknad livslängd på ca 25-30 år. Det betyder gratis el i minst 10 år!
-Finns det bidrag att söka?
-Ja, Länsstyrelsen håller i ett statligt investeringsstöd för solceller på 20 procent av kostnaden. Det går även att söka ROT-avdrag för arbetskostnaden. De går dock inte att kombinera de båda.
-Är det något som jag bör tänka på innan jag installerar solceller?
-Taket bör vara i bra skick då modulerna förväntas stå där i 20-30 år. Och så krävs det i de flesta fall bygglov! Så kolla vad som gäller för just dig innan du går för långt i din planering.

-Vad bra! Vad kan du då erbjuda, Jonathan?
-Just nu har jag möjlighet att ge 10 villaägare på Lidingö lite fördjupad rådgivning kring det här med att installera solceller. Det betyder att jag kan vara med er på vägen, ge tips och råd och vara en opartisk hjälp vid kontakt med leverantörer. Så hör av er så ser vi hur jag kan hjälpa er! På www.lidingo.se/sol finns mer information om solceller om du vill läsa på om hur solceller fungerar eller hur man gör med till exempel anslutning till elnätet.
-Toppen! Då hoppas vi att många småhusägare på Lidingö installerar solceller!


För att komma i kontakt med Jonathan kontakta miljösamordnare Stina Jaensson, stina.jaensson@lidingo.se, 08-731 39 97. I dagsläget finns det möjlighet att hjälpa 10 villaägare med fördjupad rådgivning. Först till kvarn.


I just detta projekt är det villaägare i fokus. Andra fastighetsägare och bostadsrättsföreningar är som vanligt välkomna att kontakta energi- och klimatrådgivningen på 08-29 11 29 för att få stöd och hjälp kring solceller eller andra frågor som rör energi och klimat.

onsdag 10 maj 2017

Fairtrade challenge 2017

Det årliga Fairtradefikat har blivit en liten tradition hos oss på miljö- och stadsbyggnadskontoret och i morgon torsdag (den 11 maj) är det dags igen. Då brukar vi köpa in nåt litet att bjuda på och så har vi sedan tidigare te som är Fairtrade-märkt. Kaffet som serveras är förvisso UTZ-märkt som lite förenklat kan beskrivas som Fairtrade-light. De här tillfällena brukar vara trevliga och vi brukar passa på att berätta om Fairtrade-märkningen och vad det finns för produkter. Den här gången kompletterar vi med lite ytterligare fikamutor eftersom medarbetarna på kontoret alla ska hjälpas åt för att förbereda för den flytt som är nära förestånde. Lidingö stadshus ska renoveras och de gamla kommunalgrå kontoren som undertecknad lärt mig älska som min nästa kommer att bytas mot landskap. Ulf Lundell kommer att trivas som fisken i vattnet om han får för sig att titta förbi.

Vi tycker såklart att även du som läser detta ska gå in på World Fairtrade challenge och delta. Förra året deltog hela 1,6 miljoner i evenemanget! Samtidigt är det ju bra att tänka på att det finns fler dagar på året som de här produkterna förtjänar en plats i vårt medvetande.

Har ni koll på vad Fairtrade är? Fairtrade är en oberoende produktmärkning som ger odlare och anställda i utvecklingsområden världen över möjlighet att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Fairtrade-organisationen främjar mänskliga rättigheter i arbetslivet och syftar till en ekonomisk utveckling och samtidigt en ökad social och miljömässig hänsyn. De som vill få sina produkter Fairtrade-märkta får kontroller av utomstående kontrollorgan men de får också stöd av organisationen. Knutna till märkningen finns ungefär 1,5 miljoner odlare i 74 länder.

Genom Fairtrade säkerställs bättre villkor som att anställda får rimliga minimilöner och får organisera sig fackligt och odlaren får bättre ekonomiska villkor vid försäljning. Barnarbete och diskriminering motverkas samtidigt som ekologisk produktion främjas.

Kaffe och bananer är de produkter som man lättast hittar i affären men även te och socker säljs det mycket av. Drygt 50 % av produkterna är också ekologiskt certifierade. Det finns globalt över 3000 produkter med Fairtrade-märkning!



Kaffe och te, vad är det med det då? 

Jo de finns nu med rättvisemärke på

Choklad, ris och glass

Med rätt märkning du kan ta ett extra lass.

Du kan dricka schysst vitt vin

Drick dock lagom, inga fyllesvin

Blanda inte detta med bananer och bollar

Det ser märkligt ut om nån kollar

Men om din nästa blir stökig och full

Stänger du det lätt ute med rättvist bomull

De finns till och med frukt, godis och rosor

Det enda jag inte kommer på är ett par trosor

Men quinoa, honung och socker

Kan du nu alltså köpa utan ocker

Nu tror jag att jag rimmat på varje produktkategori

Det enda jag inte fick in var müsl-i...

Just det, sammansatta varor och smink

Får jag in i dikten om jag är lite flink

onsdag 26 april 2017

Miljöåret 2016 är summerat!

Såhär på vårkanten när träden börjar spricka ut, solen värmer skönt i ansiktet mellan snöfallen och fåglarna för att hålla värmen kvittrar på en gren så känns det lite som att livet och glädjen kommer tillbaka igen efter en lång vinter. Folk kommer ut ur sina vinterhålor, sträcker på sig och blir lite gladare. Det här är också tiden på året som jag tycker att det är allra roligast att vara miljösamordnare. Tiden då jag har äran att sammanställa allt som görs inom Lidingö stad för att göra oss till en energismart och hållbar grön ö. Tiden då jag följer upp våra miljömål och miljöbokslutet tas fram.  

I år är det första gången stadens nya miljöprogram följs upp, och jag är otroligt stolt över allt bra arbete som görs runt om i staden. Från arbetet i våra stadsbyggnadsprojekt till arbetet med barnen i förskolorna. Alla delar är viktiga och alla delar behövs. Av miljöprogrammets 44 aktiviteter är 28 påbörjade vilket känns väldigt bra efter bara ett år.  Och nu är det ett nytt år så vi fortsätter att jobba på!

Det är svårt att göra en rättvis bild av allt som händer i staden, men här kommer några exempel på vad som har gjorts under 2016:
  • En blåplan har tagits fram och är nu på remiss. Blåplanen ska ge riktlinjer för hur kustvattnet, sjöar och vattendrag ska vårdas och förvaltas. Läs den här
  • Projektet Kemikaliesmart förskola pågår med syfte att fasa ut farliga och onödiga kemikalier från stadens förskolor
  • En solkarta har lanserats för att visa fastighetsägare vilken potential för solenergi som deras fastighet har. Kolla här!
  • Vi har haft en miljövecka med och för elever som innehöll allt från utställning till politikerutfrågning och barnteater med miljötema.
  • Stockby returpark har öppnat som gör det både enklare och trevligare att återbruka och återvinna och vi har också infört en mobil återvinningscentral.
Vi fortsätter även att energieffektivisera våra fastigheter, vi ställer miljökrav i upphandlingar, vi förbättrar och förenklar för de som vill återvinna och vi bygger våra nya fastigheter efter kraven i Miljöbyggnad när vi bygger nytt. Vi gör helt enkelt en himla massa saker för att nå våra mål och se till så att Lidingö stad har så liten miljöpåverkan som möjligt och underlätta för Lidingöborna att göra miljökloka val.

Om du vill läsa hela miljöbokslutet så kan du göra det här
Vill du veta vad stadens politiker säger om miljöbokslutet? Lyssna på kommunfullmäktige från i måndags. Tryck på punkt 40 Miljöbokslut 2016 så hamnar du rätt.


Och du är alltid välkommen att höra av dig om du tycker att vi ska göra något mer, om du vill lyfta något bra som görs på ön, eller om du har andra tankar och funderingar kring stadens miljöarbete.
Mejla mig! stina.jaensson@lidingo.se