onsdag 16 maj 2018

Det går bra nu...

Vi är ganska bra. Ja, jag tycker faktiskt det. Vi är bra. Miljöår 2017 på Lidingö är summerat och jag är nöjd. Det pågår mycket bra miljöarbete i staden, allt från energieffektiviseringar av stadens fastigheter och framtagande av viktiga strategiska dokument, till arbete i skolorna. Givetvis kan alltid mer göras. Det kan det alltid, men man måste också känna sig stolt när det är bra saker som händer!

Lidingö stad har ett miljöprogram som antogs av kommunfullmäktige 2015. Grunden i programmet är att Lidingö ska ha en så liten miljöpåverkan som möjligt och ge Lidingöborna förutsättningar för kloka miljöval. Det är ett mål som alla i staden arbetar efter. I miljöprogrammet har vi mål om vart vi vill nå med vårt miljöarbete till 2020, aktiviteter som ska föra oss dit och indikatorer som visar om vi är på rätt väg. Av miljöprogrammets 17 mål ser 12 ut att kunna nås till 2020, tre är osäkra då vi i dag saknar statistik och två anses svåra att nå. Det tycker jag är bra när vi faktiskt har tre år till på oss! De två mål vi inte tror att vi når är högt ställda och vi saknar egen rådighet. Det handlar om Lidingöbornas energianvändning och att bullerstörda fastigheter ska minska. Staden arbetar dock på olika sätt för att vi ska komma närmare måluppfyllnad!

Det är svårt att göra en rättvis bild av allt som händer i staden, men här kommer några exempel på vad som har gjorts under 2017:
· En blåplan har antagits. Nu har staden planer som beskriver, hanterar och sätter mål för både våra natur- och vattenområden. Läs blåplanen här.
· Arbetet med en kemikalieplan för staden pågår. Det är en förlängning på arbetet med kemikaliesmarta förskolor som har bedrivits i stadens sedan 2015. Planen går bland annat ut på att se till att det som köps in till staden är kemikaliesmart samt att säkerställa att vi inte bygger in skadliga kemikalier i våra fastigheter.
· Genom Energi- och klimatrådgivningen hjälper staden Lidingöbor, bostadsrättsföreningar och företag att energieffektivisera och övergå till förnybar energi. Under 2017 var fokus på solceller! Har du frågor kring energieffektivisering, eller kanske solceller? mer information hittar du här
· Under Innovationsveckan i oktober samlades över 500 barn och elever för att visa upp projekt de arbetat med på temat miljösmarta innovationer och digitala hjälpmedel. Otroligt häftigt att se barnens idéer och engagemang! En robot som samlade sopor och en app för att få fler att komma ut i naturen var två bidrag från mellanstadiebarn.
· Stadshuset som håller på att renoveras. Höga krav ställs på energianvändning, vilka kemikalier som får användas och på att det blir en bra inomhusmiljö. Stadshuset kommer även att få en egen geoenergi-anläggning vilket gör att huset kommer att bli i princip självförsörjande på värme och kyla, coolt va!?

Vi kan också se att energianvändningen i stadens lokaler har minskat med en fjärdedel sedan 2009, att stadens fordonspark har mindre utsläpp i dag än tidigare och att andelen ekologisk mat i våra verksamheter ökar. Det är även fler Lidingöbor som cyklar och fler som har sett fördelarna med att samla in sitt matavfall som blir till biogas och biogödsel.

Under kommande år ska vi arbeta vidare med kemikaliefrågor i verksamheterna, ta fram ett program för hållbart byggande som ska visa vägen för hur våra stadsbyggnadsprojekt ska bli hållbara, sätta upp solceller på stadens fastigheter och vi ska också förbereda inför nästa miljöprogram. Och väldigt mycket mer! Följ oss här på bloggen så får ni följa arbetet!

Om du vill läsa hela miljöbokslutet så kan du göra det här.

Vill du veta vad stadens politiker säger om miljöbokslutet? Lyssna på debatten i kommunfullmäktige. Tryck på punkt 9 Miljöbokslut 2017 så hamnar du rätt. Där kan du också höra vad stadens politiker säger i andra frågor!

Du är alltid välkommen att höra av dig om du tycker att vi ska göra något mer, om du vill lyfta något bra som görs på ön, eller om du har andra tankar och funderingar kring stadens miljöarbete. Är du företagare eller organisation som vill bolla idéer eller se hur vi kan komma längre tillsammans- hör av dig!

Mejla mig! stina.jaensson@lidingo.se

onsdag 2 maj 2018

Släpp hojarna fria, det är vår!


Förra veckan var det både Vegofestival och cykelfest. Eller fest och fest förresten, men hade cyklar haft ett medvetande så hade de i alla fall tyckt att det var lite spa-känsla i dagarna två.

Personligen har jag ett nära band med mina cyklar så jag tänker att cyklar nog uppskattar lite omtanke. Jag har döpt mina till Gamle Svarten och påläggskalven Svarten. Sen har vi Vitas, KvickSilver, Elis och så Blåen förstås. Blåen är en riktig tuffing och kan stå nere vid tågstationen alldeles själv. Ni kan aaaldrig gissa varför jag döpt dem till det...

Nåväl, tillbaka till den röda tråden. Förra veckan erbjöds stadens cyklande medarbetare gratis cykelservice när de kom till jobbet. Allt för att i både miljöns och hälsans namn uppmuntra medarbetare till att ta cykeln till jobbet. Vi hade bjudit in en lokal cykelbutik som under både torsdagen och fredagen erbjöd fältservice med allt från att byta innerslang till att smörja in knakande lager. Därtill kunde man till självkostnadspris få köpa reservdelar om detta skulle behövas och man själv ville.

Många trötta skrällen fick nytt liv tack vare Peter och hans kollega som skruvade på nere i garaget.
Peter med en av de sista hojarna för dagen.
Alla cyklar som lämnades in var inte skrällen förstås. Några kanske bara ville ändra sin sittställning, få till en perfekt växling eller få lite bromsverkan när man ändå klämmer åt bromshandtaget. Allt från första hjälpen till rena spabehandlingen med andra ord. Intresset var stort och det blev till slut lapp på luckan när dagskvoten fylldes och killarna inte skulle hinna med fler cyklar.

Som "sexhojspappa" har jag insett värdet i att kunna ge cyklarna lite service på egen hand. När luften går ur Gamle Svarten eller när Elis har slut på energi vill man ju inte stå där med lika långt till start som till mål liksom. För alla dem som ville undvika ett sådant scenario ordnades på fredagen en kurs i enklare service, Hasse från Maltes visade till exempel med van hand hur man bytte ut en punkterad slang. För den som är intresserad av en repetition eller inte kunde närvara har jag samlat ett knippe Youtube-länkar om hur man botar de vanligaste åkommorna. Skicka ett mejl till Robert Karlsson och säg vad du vill veta så skickar jag länkar på svenska.


Catarina lämnar sin cykel i Maltes-Hasses trygga händer.
Det här var andra gången som det här konceptet anordnades för Lidingö stad-anställda och av döma av de positiva kommentarerna och ryggdunkningarna så kan vi bara varmt rekommendera det här upplägget för andra som läser den här bloggen till era arbetsplatser. Är det någon som vill veta mer om det här eventet eller söker kontaktuppgifter (ej dating...) -hör då av er till Robert Karlsson.

Tack alla ni som cyklar!
Mvh
Din hälsa och vår miljö



Tack för att ni cyklar!

onsdag 25 april 2018

Il Grande Vegofestivale II

Att fixa med en Vegofestival är både lätt och glädjefullt...om man inte väntar till festivaldagens morgon med att tillaga sitt bidrag och dessutom hastar i väg med cykel i full cykelmundering och för sent inser att man glömt nyckel till omklädningsskåpet. Byxlös på jobbet brukar ju vara en sån där mardröm människor har. "Living the dream" alltså. Tur jag hann raka mig annars hade väl skägget fastnat i en brevlåda också.

Då undertecknad på detta sätt ökat svårighetsgraden blev det till slut lite stressigt. Tur då att vi har  Lidingö Centrum! Fast så här efter festivallunchen när alla godsaker börjat sjunka in borde jag nog tagit den större storleken i midjan på de nya brallorna trots allt...


Vi kanske ska backa bandet och förklara "Vegofestival"?
För den som inte har koll på konceptet så låter ju festival storslaget men egentligen handlar det om att den som vill delta, lagar en maträtt hemma, tar med den och bjuder andra på smakprov. Du behöver inte ens laga mycket mer än du brukar eftersom tanken är att vi tar smakbitar av varandras rätter. Ett knytkalas alltså. Men nu var det ju inte vilken matfestival som helst vi talar om, utan en vegofestival, och då får man tänka till på så vis att det är recept med mindre miljöpåverkan som gäller. Vi utmanade varandra att tänka utanför lådan där kött, fågel och fisk ligger och gonar. Det brukar bjudas på många spännande, smakrika rätter som man kanske aldrig skulle ha testat på egen hand.
Lägg särskilt märke till den mysiga miljön i vår tillfälliga matsal

Hur gick det då?
Maten tog slut, mer eller mindre till sista kikärta, bättre betyg kan vi väl inte få?

Vi som hade tagit med oss bidrag åt oss utan problem både mätta och belåtna på buffén och efter hand så kom även de nyfikna fram, de som inte riktigt har omfamnat konceptet ännu, och de var så välkomna! För det är ju lite det som är meningen, att inspirera till matkonsumtion med ett mindre klimatavtryck!

Nästa gång hoppas vi att fler vågar haka på i festivalen och även att ännu fler vågar komma fram och provsmaka lite grann. För en nästa gång kommer det att bli! Vi rekommenderar starkt att ni testar konceptet på er arbetsplats!

Vi ska försöka publicera alla goda recept här på Miljö på Ö inom kort!





onsdag 11 april 2018

Miljöligan dyker upp igen!

-Jag har en plan! sa Jerker.
-Det är ju lysande Jerkan! utbrast Karlsson.
-Jerker Idestam Almqvist! replikerade Jerker irriterat.
-Självklart, Jerkan! Självklart!
-Allt är nu bestämt in i minsta detalj!
-Vad är det för plan? Generalplanen? Wall Enbergs Franz Jäger-skåp? Eller ett ex av Moderaternas nya valprogram!?
Jerker himlade med ögonen, tog ett djupt andetag och önskade för sig själv att vissa av hans kollegor, utan att nämna namn, mirakulöst skulle växa upp innan han åter tog till orda:
- Lidingö stad har antagit en Blåplan. En plan som vi jobbat med i flera år nu.
- När slår vi till, eller jag menar, kan du förklara för Miljö på Ö:s läsare vad en Blåplan är?
Jerker mitt i ett stim med blåplan i hand.
- Genom blåplanen ökar vi vår kunskap om vattenmiljöerna i kommunen. Vi har pekat ut vad som är viktigt att göra och ger ett stöd i arbetet för att behålla och förhoppningsvis utveckla den biologiska mångfalden. Målet är också att vi ska förbättra tillgängligheten till vattenmiljöer och förbättra vattenkvaliteten.
Varje kommun ska ha en Översiktsplan som en utgångspunkt till stadsutvecklingen och blåplanen är ett komplement till Översiktsplanen. Den blir då vägledande både i planering och framtida skötsel.
Planen är uppbyggd i mål, strategier, riktlinjer och åtgärder och den hjälper oss med hur vi ska jobba med olika områden och vad vi behöver ta hänsyn till i till exempel den nämnda stadsutvecklingen. 
- Kan du ge något exempel på vart och ett av de fyra nivåerna?
 - Javisst! Vi har tre mål i planen och det första är 1; att Lidingö har rika och långsiktigt livskraftiga vattenmiljöer, 2; att Lidingö har vatten av god kvalitet och 3; att Lidingö erbjuder en variationsrik och attraktiv rekreation vid vatten för alla.
En strategi till det sista målet är då i sin tur att skapa fler möjligheter till rekreation vid vatten och en riktlinje är att tillgodose behovet av olika badplatser. En väldigt konkret åtgärd i samma anda är att vi ska utreda en kommunal badplats vid Hustegaholm och om lämpligt, anlägga en kommunal badplats anpassad för personer med lättare fysisk funktionsvariation. 
För Lidingöborna blir ju själva åtgärderna det som man kommer kunna märka av i vardagen. Till exempel kommer kor att beta nere vid Gråviken där syftet med betet är att ge en bättre miljö för smådjur och därmed ett rikare fågelliv och en bättre fiskrekrytering. Kor är bra på så vis att de går ut på strandängarna och betar av vasskott när de kommer upp på våren och öppnar då upp en korridor i vassen från stranden och en liten bit ut i vattnet. Här trivs sedan smådjur, fåglar och fiskar. 
En annan åtgärd som vi faktiskt utförde redan i augusti förra året var att tillföra fosforbindande ämnen till Kottlasjöns sediment. Det gjorde vi för att det blivit tydligt att mängden växtplankton varit oförminskade och att sjön inte av egen kraft skulle kunna bli en klarvattensjö igen. Varför? En miljöskuld från orenade avloppsutsläpp på 60- och 70-talet. Vill du veta mer om den åtgärden kan du läsa här.

Här finns förresten Blåplanen i sin helhet.

onsdag 4 april 2018

En godtagbar bisyssla


Hej jag heter Biggles och jag kan inte bestämma om jag
gillar Arktis eller Antarktis mest, jag tror jag är bipolär...
Vi som jobbar inom staden får, för att undvika jävsituationer, på varje medarbetarsamtal frågan om vi har någon bisyssla. Idag pratade jag med Per Lundblad som aldrig hade kunnat jobba inom Lidingö stad för han har en bisyssla som bisyssla. Per är en riktig honungsentusiast och på tomten står tre bikupor av Flowhiwe-modell, en modell som är så finurlig så att man kan få ut honung med hjälp av en tappkran istället för att på klassiskt manér slunga fram honungen.

Bin och andra pollinerare har det tufft i dagens samhälle och jag börjar med att konstatera att vi inte ska bagatellisera denna bisak.

Vi fick tips om att Per hade uppmärksammat sina medmänniskor om binas utmaningar på sociala medier och när vi nu skriver om detta på Miljö på Ö är vi alltså tvåa på pollen. Men eftersom Per inte känner alla på ön och budskapet ändå var lovvärt tänkte vi reda ut vad det har surrats om.

En tredjedel av alla grödor som odlas till den mat vi äter behöver pollineras. Det här blir ju lite problematiskt när vi får rapporter om att både honungsbin, vilda bin och andra pollinatörer har svårt att klara sig och att det har skett en allmän minskning av insekter. Även Lidingös biodlare har märkt av detta. Neonikotinoider, ett bekämpningsmedel, som starkt misstänks orsaka bland annat bidöd, har använts inom jordbruket för att bekämpa jordloppar och dylikt men eftersom Lidingö är så gott som fritt från jordbruk så kan man misstänka att orsaken här är en annan. Per har uppmärksammat några tänkbara orsaker.

Per berättar att det i Sverige historiskt finns en bidödlighet i kupor på ca 15 % per år. Så har det ungefär sett ut de senaste 50 åren. Nu har Per och kollegor på ön sett upp till 100 % döda biodlingar. Skillnaden har också varit stor inom Lidingö biodlareförening. Inom föreningen används samma rutiner för att försöka få bina att klara sig till nästkommande säsong då de matas på vintern och de vidtar sjukdomsförebyggande åtgärder för att bland annat öka motståndskraften mot en ökänd fästing från Asien som skadar bisamhällena.

Med så stora lokala variationer började därför Per att fundera på om det är den lokala miljön som påverkar? Användningen av Round up, Myrr och andra trädgårdsprodukter kan mycket väl ha en påverkan. Bisamhällen är känsliga och om några samlare dör eller inte hittar hem riskerar snart samhället att kollapsa i sin helhet.

Vi vet ju inte säkert vad det är som orsakar den bidöd som Per beskriver just nu men jag har alltid gillat tanken med försiktighetsprincipen och tänker att när man bekämpar något så bekämpar man ofta något annat på köpet. Jag frågade Per om han hade några idéer om hur kan göra för att använda sig av försikighetsprincipen?

Ur vårt samtal föddes denna åtgärdslista för oss som vill värna om de små liven:

· De flesta husägare vill ha en lättskött tomt, en möjlighet är att var att låta i alla fall delar av tomten bli mer som en äng. Detta kräver mindre skötsel och ger samtidigt ett rikt utbud av blommor som gynnar pollinerarna. 
· Använd Round up och Myrr med försiktighet. Myrbekämpning med kemikalier används helst bara inomhus. Ute är det bättre att gräva bort boet eller använda salt, Fun light och andra tricks som finns på nätet att testa. Rengör med diskmedel eller såpa där de brukar gå för då hittar de inte den vägen igen. De går efter doft nämligen.
· Klipp av blommorna innan planteringar besprutas, om så måste ske. Då utsätts inte pollinerarna för giftet direkt.
· Tänk på att bin behöver vatten och att vattenpölar på din tomt eller daggen i gräset blir förgiftat av bekämpningsmedlet. Spruta med stor försiktighet.
· Ryck upp maskrosblomman med handen om du vill slippa dem. Ta dem innan de bildar "fröbollar". Hinner de inte sprida sig på det sättet blir de snart betydligt färre.
· En gräsmatta som är som en golfgreen eftersträvas ibland men blir nästan som en monokultur. Detta ger sämre förutsättningar för dina andra planteringar när de behöver pollinering. 
· Tidig vår och i viss mån sen höst behöver bina lite hjälp på traven. Plantera gärna sälj, krokus, snödroppar, vintergäck. Per tycker krokus är bra för de har blommat över lagom till det är det dags att klippa gräset och sedan märks de inte av. Traditionella ängsblommor är kanon. Hos Naturskyddsföreningen finns tips om hur du gör en fröbomb (det har som tur är ingen som helst koppling till kemisk krigsföring).
· Bygg eller köp ett bihotell, här ser du hur du gör. På deras hemsida finns också tips om hur du gör ett "vattenhål" för bina som ju behöver vatten och då som vi konstaterat gärna rent sådant.
· För binas skulle finns ytterligare en anledning att köpa ekologiskt. I ekologiska jordbruk begränsas användningen av kemiska bekämpningsmedel.
· Ställ ut upp och nervända blomkrukor för humlor.

Vi tackar Per för att han tog sig tid och gav staden läxan att fortsätta utveckla blommande ängar och diken. Nu ska jag gå hem och bygga ett hotell!

Bevingade ord om en pollinerare
Drottningen passade till en arbetare bollen
Hon sa, flyg ut och samla nektar och pollen
Se till att alltid flitig förbli
Seså, må nu lyckan stå dig bi
Det nyligen tagna flygcertifikatet fick av drottningen bifall
Hon sa, blir du trängd på vägen är sista utvägen anfall
Om du dör måste vi lämna dig i sticket
Vi kan inte hämta hem dig i det skicket
Om du kommer tillbaka ställer vi till med fest
Vi bjuder på honungen du gillar mest
Jag vill dock inte se nåt dåligt bordskick
Här äter vi vackert med bistick
Däremot vill jag inte se nåt supa
Det är alkoholfritt som gäller i vår kupa
Kom därför ihåg:
Om du av ett bi blivit stungen
Var det bara för att det känt sig tvungen



    onsdag 21 mars 2018

    Från havet blåser, fortfarande, en isande, gråkall, vind

    Ted Ströms och Monikas Törnells gamla vintersaga ebbar långsamt ut omkring oss. Långsammare än vad de flesta nog skulle önska. Samtidigt är det hög tid för Lidingös alla sjöbusar, snedseglare, livsnjutare och båtentusiaster att se över sina pärlor!

    För mig finns där alltid ett romantiskt skimmer när jag tänker på båtliv. Jag minns tillbaka till min barndom. Mina morföräldrars utombordare som alltid väntade på oss på fastlandssidan för att ta oss ut på Marsö, mitt barndoms paradis. Den tunga fullastade skottkärran med väskor och förnödenheter,  den lilla optimistjollen, med tvåtaktare och dragsnöre, som jag själv fick puttra omkring i (om den behagade starta alltså), allt jag lärde mig där ute en gång. Jag minns de fantastiska skapelserna i gammelfarbror Gunnars träbåtbyggeri utanför Askersund och jag minns hans fläckfria segelbåt. Jag minns de härliga dagarna med mina gudföräldrar på deras fina gamla Storebro, hur jag tyckte att de nog borde olja in det där teakdäcket, trots allt, medan jag låg i fören och kollade på svallvågorna som revs upp av farten. Jag minns också hur det kittlade till i näsan ungefär den här tiden på året när det var tid för behandling av båtskroven.

    På senare tid har antifoulingfärger eller båtbottenfärger varit under angrepp, inte bara av havstulpaner och alger utan av kemikalieinspektionen och andra myndigheter som arbetar med miljöfrågor. Jag talade om detta för ganska exakt ett år sedan med Christer Björken som bland annat är miljösamordnare i Lidingö Båtförbund, ett gemensamt forum för elva båtklubbar på Lidingö och som samverkar för gemensamma intressen inom båtlivet. Jag frågade och Christer svarade så bra så svaren är lika aktuella idag:

    - Christer vad är grejen?
    Christer Björkén vid rodret
    - De flesta båtar behöver skydd för att minska påväxt av havstulpaner, alger och musslor. Många målar därför båten med båtbottenfärger som innehåller olika gifter. Problemet är då att inte bara påväxtorganismerna förgiftas, utan även övrigt liv i vattnet. Skall vi då få stopp på förgiftningen av livet i vattnet så behöver vi färger som helst är giftfria om vi nu behöver någon färg alls. Kemikalieinspektionen reglerar vilka båtbottenfärger som får säljas.
    Det är olika regler på väst- och ostkusten eftersom saltvatten ger mer påväxt på båtar. Reglerna för båtbottenfärger har skärpts allt mer och de giftiga ämnena kommer troligtvis i framtiden att fasas ut.
    Ja som det är nu är ju alltså även en godkänd färg giftig! Vad kan båtägare göra för att minska spridningen av kemikalier och metaller till omgivningen?
    - Helst inte måla alls naturligtvis. Men vad man skall tänka på är att även vissa båtvårdsprodukter kan vara giftiga även för oss människor. Så var noga med att läsa innehållsförteckningen innan du köper produkten. Se till att använda bra skyddsutrustning vid saneringsarbeten av båten och i samband med detta även täcka båten och marken där båten står för att minimera spridning. Använd även båtklubbarnas miljöstationer och samla upp glykolrester i kärl som finns att låna på de flesta båtklubbar. Om man nu måste måla botten använd då godkänd färg exempelvis för Östersjön. Jag har även sett flera exempel på att man kan förtunna färgen och ändå få en tillräcklig effekt mot påväxt. Testa gärna att inte måla båten för att se hur just din båt reagerar för påväxt. Vi har nämligen genom åren varit duktiga på att lägga på något eller några lager extra med färg vilket är ett beteende vi måste släppa. Påväxten varierar dessutom år från år.
    Vilka metoder finns det att tillgå om man nu inte ska måla längre?
    Borsttvätt, bild lånad från Båtmiljö.se
    - Här vill jag då påstå att båtbranschen jobbar för fullt med att hitta metoder. Det som idag finns är kanske inte fullt ut tillräckligt men några exempel som kan nämnas och som fungerar bra är; borsttvätt, fungerar som en biltvätt och passar många skrovtyper men inte alla. Borsttvätt tillsammans med SMS-tjänsten Havstulpanvarningar är hur som helst en bra kombination! På Lidingö och i dess närhet finns det nu ett par tvättar ”sjösatta”.  Skrovduk som ligger spänd mellan bommarna på bryggan och som båten körs upp på är en annan metod. Fungerar bra för motorbåtar. Gå gärna in på Båtliv.se och läs mera.
    Vilken metod upplever du personligen är den bästa?
    - Jag har god erfarenhet av borsttvätt då vi på Bosö Båtklubb haft en som varit i drift under en och en halv säsong. Den passar många båttyper och det som tvätten eventuellt inte klarar av i form av påväxt är inte så farthindrade som man kan tro. Men som sagt det är inte fullt utbyggt med tvättar runt kusten men det kommer fler och fler och det är utifrån båtägarperspektivet ett enkelt sätt att hålla båten ren om tillgängligheten till tvätten är rimlig. Men som sagt det finns några metoder till som kan fungera väl beroende på de faktorer som råder där den skall etableras.
    Hur har förändringsarbetet tagits emot på båtklubbarna på Lidingö?
    Väldigt olika. Man skall komma ihåg att det är en stor beteendeförändring vi är inne i och har framför oss. Visst har det förekommit synpunkter med de strängare reglerna men man kan inte begära att alla skall ha djupa insikter i miljöaspekterna runt båtlivet och ta emot förändringarna med öppna armar. Dock kommer insikten om beteendeförändringen att öka om man kan anpassa den till rådande omständigheter på respektive klubb. Men totalt sett har det nog gått över förväntan och idag är väldigt många båtägare positiva till den proaktiva miljöinriktning som många klubbar har.
    Du har berättat för mig att Lidingö i dag ligger i framkant i det här arbetet. Vad är det som skiljer Lidingö mot andra kommuner tror du?
    - Det gäller att man använder rätt språk när man jobbar med förändringar. På Lidingö jobbar klubbarna i den takt som passar dom. Vi skall inte använda oss av orden bra eller dåligt. Istället använder vi ord som ”stora steg” och ”små steg”. Alla steg är bra och man minimerar konflikter som annars skulle uppstå vid fel ordval. Några klubbar har tagit reella kliv och bestämde sig tidigt i respektive styrelse för vilken målsättning som skulle gälla. Dessa klubbar har kommit långt och möter väl upp miljökrav och har då visat att det går att göra saker på annat sätt än vad som traditionellt har gjorts inom båtlivet med ett bra resultat. Klubbrepresentanter pratar ju med varann och på så sätt tar vi alla steg i rätt riktning.
    Vi har dessutom haft en bra förståelse för processens utmaningar från Lidingö Stads miljörepresentanter och har därmed tagit bort onödiga konflikter som annars skulle kunnat bromsat upp förändringsarbetet. Alla tjänar på detta sätt att jobba. Här vet jag att det skiljer sig mycket i landet. Här har dessutom Lidingö Båtförbund en funktion att fylla med både kort- och långsiktiga diskussioner med staden.
    Det låter som ett vägvinnande upplägg! Om du tittar i din kikare, vad ser du då längst bort i horisonten?
    - Haha om jag hade den förmågan skulle jag vara en mycket förmögen man. Vi har sett en stor utveckling inom motorområdet inom bilbranschen. Jag har svårt att inte se den utvecklingen inom båtbranschen. Det kommer att finnas en ny batteriteknik med högre energidensitet och ökad hållbarhet samt ökad säkerhet som inte finns idag. Detta medför att fler båtar både nyproducerade men även äldre kommer att vara utrustade med elmotorer. De traditionella antifoulingfärgerna är borta och nyproducerade båtar har i tillverkningen fått en hal yta som man inte behöver måla. Andelen aluminiumbåtar har ökat kraftigt. Berörda myndigheter har bidragit med förutsättningar så att båtklubbar och kommersiella hamnar på olika sätt bidragit till att infrastrukturen förbättrats och gjorts lättillgänglig. Tänker man på miljö tänker man även på liv.
    Finns det något som behöver förbättras, underlättas eller förändras för att minska miljöpåverkan från båtlivet?
    - Jag har delvis varit inne på det som berör infrastrukturen som förutom tvättmöjligheter även innefattar toatömningsstationer. Det är näst intill en omöjlighet att leva upp till en lag med så få möjligheter att tömma. Här vill jag ge berörda myndigheter en bakläxa. 
    Ja det är kanske för mycket begärt att alla båtägare ska hålla sig till de kommer hem igen. Lidingö och andra berörda myndigheter får ta åt oss av kritiken men också glädjas över att det verkar hända väldigt mycket positivt när det gäller båtliv och miljö! Christers egen båtklubb, Bosö båtklubb, har för övrigt även öppnat upp sin båttvätt för båtägare som inte är medlemmar. Här kan man läsa hur den fungerar.

    Tack Christer för att jag fick intervjua dig och krya på dig!

    Varför är båtfolk sämre än medelsvensson på golf?
    De vill alltid lägga sig i ruffen...

    För den som vill veta mer om båtliv och båttvätt så rekommenderar vi den här filmen och de här länkarna :




    Havstulpanvarningar
    Båtmiljö.se,
    Lidingö Båtförbund 
    Om båtbottenfärger
    Mer information från Lidingö Stad om båttvätt och båtliv, bland annat om vart den mobila toatömningsstationen befinner sig återfinns här.


    onsdag 14 mars 2018

    Jag drömde om solfångare

    Vi går mot ljusare tider. Samtidigt gick det upp ett ljus för undertecknad. Soft Cell var stora på 80-talet. På 2010-talet är det Sol Cell som gäller. En trendspaning är också att solfångare nu på allvar utmanar drömfångare som vanligaste fångaren på våra kåkar, till glädje, inte minst, för de grannar uppskattar lugn och ro om nätterna...

    Men vad är egentligen en solcell och solfångare och vad är solpaneler? Är det värme eller är det el man får ut? Jag känner till en som kan hjälpa till med det. Nils Henoch, energi- och klimatrådgivare, varför snackas det så mycket solceller?

    Ja, det är verkligen ofattbart – alla snackar solceller!

    Först lite snabbt, solceller omvandlar solinstrålning till elektricitet. Med en solpanel avses oftast en samling solceller sammankopplade för att uppnå högre effekt. Men solpanel kan också avse en solfångare som omvandlar solinstrålning till värme för uppvärmning av till exempel varmvatten. För bara några år sedan var solceller relativt dyrt och inte så intressant för merparten medan solfångare var relativt billigt. Men de senaste åren har priset på solceller sjunkit med över 80 % vilket innebär att solceller blivit ett betydligt mer intressant och lönsamt alternativ för många.
    Jag tror också många lockas av att det är möjligt att tjäna pengar samtidigt som man gör något som är bra för miljön och som bidrar till minskade utsläpp.

    Det låter ju strålande! Vad kostar då ett sånt här kalas?

    Jag tycker inte man ska betrakta det som en kostnad utan som en investering eftersom en solcellsanläggning normalt betalat tillbaka sig redan efter 10 år. Men såklart, den som väljer att installera solceller behöver inledningsvis finansiera investeringen.

    Det är svårt att ange ett exakt pris på vad det kostar att installera solceller vilket bland annat beror på att priset på solceller alltjämt sjunker vilket i sin tur gör det svårt att fastställa en övergripande prisbild. En villaägare brukar vanligtvis välja att installera en solcellsanläggning på mellan 5-10 kW. Både hushållets elförbrukning och tillgänglig yta har påverkan på hur stor anläggning ett enskilt hushåll väljer att installera. Kostnaden för en anläggning på 5 KW brukar normalt landa på omkring 100 000 kronor medan en anläggning på 10 kW brukar landa på omkring 170 000 kronor. Kostnaden per installerad kW blir vanligtvis lägre desto större anläggningen är.

    Det går också att söka investeringsstöd från Energimyndigheten  motsvarande 30 % av investeringskostnaden vilket medför att slutkostnaden för en anläggning på 5 kW blir omkring 70 000 kronor medan slutkostnaden för en anläggning på 10 kW blir omkring 120 000 kronor.

    Det låter som det kan bli en bra affär?

    Absolut, du sparar mycket pengar. Först och främst sparar du pengar i och med att du producerar en stor del av din egen elanvändning vilket innebär att du inte behöver köpa lika mycket el från elbolaget. Men du sparar, eller rättare sagt tjänar, också pengar på den överskottsel du producerar och som du kan sälja till elbolaget. Förenklat kan du räkna med att du sparar drygt 1 krona per producerad kWh. En solcellsanläggning på 10 kW producerar omkring 10 000 kWh per år, innebärande besparingar på uppåt 12 000 kronor per år.

    Är de krångliga att installera?

    Nej, solceller är väldigt enkelt att installera. Enklast blir det om du anlitar ett och samma företag som ansvarar för både leverans av utrustning (solcellspaneler och växelriktare) och installation och anslutning av solcellsanläggningen till elnätet. Det finns många solcellsföretag som erbjuder den typen av paketlösningar. Det är också möjligt att endast beställa utrustningen och själv ansvara för en del av installationsarbetet. Men det är viktigt att komma ihåg att en stor del av installationsarbete avser elektriskt arbete vilket bara får utföras av yrkeskunniga med behörighet.
    Normalt räcker det med 1-2 dagar för att installera en normalstor solcellsanläggning.

    Kan alla installera solceller?

    Ja, förutsättningarna och den ekonomiska kalkylen ser ungefär likadan ut oavsett om du är privatperson, bostadsrättsförening eller företag. Det viktigaste är att du identifierat en lämplig yta som det är möjligt att installera solceller på. Generellt har de fastigheter med tak i riktning mot sydost till sydväst, och som inte skuggas, störst potential, men även andra ytor kan vara lämpliga att installera solceller på. Lidingö stad har tagit fram en solkarta som visar vilka fastigheter på Lidingö som har störst potential att installera solceller.

    Hur är det med miljövänligheten då?

    Solceller är ett av de energislag med minst direkt miljöpåverkan eftersom den inte orsakar några utsläpp under användningen. Vid placering på byggnader eller inom bebyggd miljö tas heller ingen ny markyta i anspråk. Dessutom orsakar inte solenergi buller eller påtaglig visuell påverkan. Miljöpåverkan och utsläpp från solenergi är i hög grad indirekta och sker främst under tillverkningen varför antaganden om solcellernas tillverkningssätt, livslängd och produktion spelar en stor roll när miljöpåverkan beräknas och fördelas per producerad energienhet. Vad gäller olika sorters solceller kräver så kallade tunnfilmssolceller mindre energi i tillverkningen och mindre resurser totalt sett, men innehåller i många fall sällsynta och miljöfarliga material, exempelvis sällsynta jordartsmetaller och kadmium. Kiselsolceller är mer energikrävande att tillverka och kräver mer resurser totalt sett, men baseras på ett av jordens vanligaste ämnen – kisel.

    Hur går jag tillväga om jag vill installera solceller?

    Solcellsbranschen har kommit att bli en etablerad bransch med sund konkurrens och många duktiga leverantörer. Även de större elbolagen har hoppat på utvecklingen och erbjuder såväl standardiserade solcellspaket som fördelaktiga inköpspriser för producerad solcells-el. Det finns många webbplatser som tillhandhåller vägledning för de som vill installera solceller. Några av de mest besökta är www.solcellskollen.se, www.solkollen.nu,  www.svensksolenergi.se samt www.bengtsvillablogg.info, som även listar kontaktuppgifter till leverantörer av solcellsanläggningar. Lidingö stad delfinansierar även webbplatsen www.energiradgivningen.se där det också går att hitta mer information som solceller.


    Ifall du har för avsikt att söka investeringsstöd av Energimyndigheten är det viktigt att komma ihåg att om du som sökande är ett företag får du inte påbörja arbetet innan du ansöker om stöd. Övriga sökande måste inkomma med en ansökan om stöd inom sex månader från det att arbetet påbörjades.

    Solklara besked från vår vän Nils! Om man inte hänger på den här revolutionen är man ju närmast en solpanelhöna! Jag ser i alla fall med spänning fram emot att se effekten av detta.

    Sen påminner jag om att det i regel krävs bygglov för fasadändring när paneler installeras. För ett enbostadshus kostar det ca 2500 kr och för flerbostadshus ca 5000 kr för handläggningen. Småpotatis i sammanhanget och förhoppningsvis inget som avskräcker hugade spekulanter till miljövänligare energi!